fredag 18 januari 2008

porr och geografi

Vad är det för likhet mellan en porrfilm och "På spåret"?

Alla kollar, ingen vill erkänna och Björn Hellström är med.

Nu var det inte ett skämt från "På spåret". Fast det visste nu ju redan. För Oldsberg är ju lite småtokig (haha) men kanske inte fräck framför kameran (tackolov!)

Jag tror att den som skrev sketchen kanske känner av ? att folk inte vill erkänna att de tittar på På spåret för att om de säger att de ser det så måste de också diskutera frågorna. Och det kan de inte.

Jag tyckte inte att det var ett sådär värst bra skämt. För jag skulle inte få mer än ett par tre poäng. Om jag nu såg programmet. Undviker det för att det sätter poäng på min geografiska totala oallmänbildning. Den är så sorglig så sorglig.

Har ni sett Star Wars och Top Gun? Tror att jag har sett filmerna ett tretal gånger. Men det är som något i frontalloben somnar och jag KAN inte intressera mig för handlingen tillräckligt för att hänga med. Jag får en tillfällig bokstavsbarnsbeteckning.

Spargel hävdar att han upplever en liknande sömnattack när det pratas botanik. Och då är han gammal Fältis. Så jag förstår att han verkligen ansträngt sig för att inte somna!

Mina områden är "saker som flyger och swooschar och ska verka ballt för en elvaåring" Och geografi. Jag kan en del vilket land hör till vilka huvudstäder. Till vilket det nya hör Moldavien. Vars huvudstad heter fonetiskt shisnau. Vilket jag bara vet för att elvaåringen nu läser Europas geografi och jag har lätt för att snappa upp sådan här rabbelkunskap som upprepas vid matbordet vecka in och vecka ut. Senaste gången så fick jag svara. Och kunde. (Dock förhördes inte stavningen). Då plirar Spargel mot mig och säger att jag nog inte vet vilket land det tillhörde förut, då på det goda (onda) åttiotalet.

Johodå. Självklart. Jugoslavien!

Spargel har nämligen lärt mig att man ska uttala sig expertmässigt och tvärsäkert och inte vara rädd för att förlora cred. Fast.. jag undrar jag...

Så. På porr tittar jag. Sen jag såg Petra Östergren i tv, läste hennes bok och insåg att om hon ändrat åsikt så kanske jag också ändrar mig. Men. På spåret får mig bara att känna mig otillräcklig. Så det undviker jag. Däremot så vill jag slå ett slag för att vara öppen. Öppen med att man inte kan allt. Att man inte har rätt alltid och att man kanske kan ha fel. Även om det är roligt en stund när man har haft rätt om något man bara gissat och verkat tvärsäker ändå.

Vilket är lite märkligt väl?

Inga kommentarer: