djävligt arbetslös

Smått varm sal och många tysta människor i publiken. Piffig tant på scen med powerpointpresentation och handouts med minibilder från sagda ppp. Det luktar rädsla. Det känns som när man skulle ut och resa ensam när man var tolv. Eller. Jag känner förstås så fortfarande på resor till obekant område när jag inte vet exakt hur det ser ut dit jag ska eller om jag kommer hitta anslutningsbussen på den nya busstationen. Vibrerar i bröstkorgen och magen känns lite nervöst i olag. Och så är det något som spänner över halsen ut över framsidan av axlarna.

Möte på arbetsförmedlingen. För nyinskrivna.

Jag har haft som tröst tidigare att ingen har väl varit arbetslös från trettio till pension. Men sen jag läste aftonbladet någon gång där jag jobbade som personlig assistent när livet var nästan mer tröstlöst än som arbetslös. Där stod det om en kvinna som just gick i pension och aldrig hade haft ett normalt jobb. Trots att hon verkade och sade sig vara just normal.

Nu säger handläggaren som är den piffiga tanten på scen. Att det finns nya regler. Att arbetsgivaren slipper sin arbetsgivaravgift lika länge som den arbetslöse stått utanför arbetsmarknaden. Max fem år. Fast att det finns särskilda regler om man är över femtiofem. Då kan man få upp till tio år.

Det finns alltså människor som hunnit fylla femtiofem och varit arbetslösa i tio år då? Från förtifem. Jag är banne mig snart förtifem. Panik!

Sen informerar handläggaren om att det finns en särskild arbetsförmedling på arlanda. Och där finns det för närvarande massor med jobb. Så läser hon en lista på exempel. Kabinpersonal. Incheckningspersonal. Lastare. Truckförare.

Och lite rädd är jag för att fortsätta vara arbetslös. Så jag tänker mig genast in i situationen hur jag står där i incheckningsdisken och har en liten hatt på svaj och vit halsduk knuten om halsen. Eller. Hur jag råddar bagage på bandet. Det kanske skulle betala mina studieskulder bättre än på medicinföretaget?

Sen ska tydligen Max hamburgare starta nytt här vid nya E4an. De söker massor med människor. Om man kan tänka sig jobba där, tillägger handledaren. Klart man kan. Jag kan jobba var som helst.

Tänker jag när jag sitter där och är lite rädd.